Roma Aktivistura den marturja anglal U.S. Helsinki Komisja

2009.06.11

Po Juno 9, shtar Roma aktivistura dine marturja anglal U.S. Helsinki Komisja ande jekh skurto shunipe dikerdo vash o nasulipe thaj maripe mamuj e Roma andi Europa.


Po Juno 9, 2009, shtar Romane aktivistura dine marturja anglal i Komisja vash o Sekuriteto thaj i Kooperatzja andi Europa (U.S. Helsinki Komisja) ando Washington, DC. U.S. Helsinki Komisja, jekh governamentalo institutzja vash o Sekuriteto thaj Koperatzja Europasa, kerde analiza vash i palutni bareardi vjolentza thaj diskriminatzja mamuj e Roma andi Europa ande jekh harno ashunipe anavisardo "Phare Dive thaj Dukhande Reakzje: I peradi ekonomja thaj i vjolentza mamuj e Roma."

O nasulipe thaj i vjolentza mamuj e Europake Roma si maj bari de sar sas dzi akana pe palutne desh bersha. Palutno shon, Romane khera sas dine iag thaj dada thaj chavore mudarde. Rasistikane grupe inklen ando drom thaj but manusha aven pala lende. Romani populatzja sas mudardi, mardi, diskriminirime, thaj i politika kerdeas len doshale andi Italja, Hungarja, Slovakja, thaj i Czehjaki Republika. 

Kodola kaj vakearde anglal i Komisja vash kadi situatzja si:

Vakerindoj upral i dar thaj i vjolentza kotar ekstremismo mamuj e Roma andi Hungarja, Katalin Barsony phendeas pala Amerikaki eksperjentza vash i vjolentza kotar o rasismo:

Andi Amerika sas tumen jekh organizatzja  kaj phenelas ke kamel te pakjarel e chachimata thaj e mangimata e parne Amerikanenge marindoj thaj daravindoj, jekh organizatzja kaj si prindzardi sar teroristo, kaj marel thaj mudarel e manushen, Afrikantzura Amerikake, Zidovura thaj minoriteta. Ku Klux Klan militantura sas huravde parne gadentza thaj lungo uche stagja, amare themeski Hungarjaki Garda phirel ande diza thaj gava huravde kale gadentza suvearde sar armjake gada,  thaj phenen ke kamen te mishtjaren o trajo ando sotzjeteto phenindoj savorenge ke “roma si kriminalura” thaj ke “marenpe po mishtipe e chororengo ungrengo manusha kaj naj len zutipe thaj kaj daran e romendar" thaj inke marenpen kontra Zidovura thaj aver minoriteta. Pe palutne bersha sas 7 atakura kontra e Roma dzi kana mukle len mule andi Hungarja. O Ku Klux Klan phabarel trushuja ande puterde prindzarde thana ka te daraven penge viktimuren. Duj kurke anglal, andi Hungarja, sas shordo gazo ande jekh forma kaj dikelaspe sar i zvastika thaj dinela iag anglal jekh kher kaj beshelas jekh familja romengi. 

Kana o brifingo phendeas vash o maripe kaj vazdeape mamuj e Roma akana kana si ekonomikani kriza, i Isabela Mihalache lipardeas vash kodo ko nasulipe ando sotzjeteto naj jekh nevo fenomeno mamuj e  Europake Roma: "[S]o me kamav te phenav kathe avdive si ke e Roma sas marde kotar i diskriminatzja thaj sotzjalno shudipe de shela bersha thaj kodo na dikhelas ni ke sas i ekonomja barvali vaj sas pharadi [jekh baro faktoro kathe si] so e romen naj len chaci representatzja pe sea kodola levelura kaj lelpe i dechisja." 

Sea i marturja kaj kerde i Katalin Barsony, Isabela Mihalache thaj Stanislav Daniel—thaj othe vi o phenipe kotar Manushikane Chachimata Angleder thaj o vakerimos kotar  Ferenc Somogyi, Hungarjako Ambasadoro ando U.S.—shaj te avel lino kotar i chaci rig.