Romengi Ekskluzja: Na Maj Dur Buki Sar Sas Dzi Akana

2010.04.23

Andi Europa trebal te kerelpe jekh gogjaver thaj mishtes hakeardi stratedzja savi pala kodo ka mukel e manushen te trajn barikanes, hramosarel o Bernard Rorke kotar o Open Society Instituto.


Sar dzeanelpe diplomatura thaj, donatora, manush ofisurenge, politikjara, thaj aver avile andi Cordoba po 2to Europako Romengo Kidipe thaj si akana o vahti te anas leske godzj so phendeas o Europako Komisjako Sherutno Barroso po angluno summito ando 2008. Ov phendeas ke ke kana vakearas Romane bukja “kathe naj than te mukas laissez-faire vaj te phenas ke si jekh buki savi dzeala varesar.” Numa, de atunchi, thaj tal i retorika, geleas i buki sar gdealas vi dzi akana, thaj hantzi bukja paruvdile ando dzivdipe e manushengo save si o maj baro thaj maj dukhavdo minoriteto andi Europa.

Kotar o jekto summito ko dujto, ame dikhleam amare jakhentza sar barjonas e mudarimata thaj e atakujmata ande Romenge mahale thaj ande lenge khera ande sea i Hungarja. Mursh, dzjuvlea thaj chavore sas kodola save mudarde len vaj marde len. Dikhindeam sar chache extremistura len elektoralo glasura phenindoj puterdes ke si kontra e Roma thaj barearde i dushmania e manushengi kontra e Roma.

 
Sas normalo buki kana phendeape zorasa sterilizatzja e dzjuvleangi, thaj zorasa irisaripe e mansushengo ando Kosovo. Mashkar e duj summitura sas normalo buki kana kerdeape ande shkole hulavimos. E Romane chavore inke si shute ande spetzjalo shkole nasfalenge vi akana kana Europaki Kris vash Manushenge Chachimata zakonisarel ke si dosh ke si diskriminatzja.

Si o vahti kana i Europa trebal te phagel kadala dosha sar i segregatzja, ekspulzatzja, diskriminatzja thaj o biprindzaripe vash e chachimata le Romenge. Si o vahti te kerel buvlardo kadro stratedzjako ka te phagel o baro chororipe ande savo miljonura Roma trajn avdive; vahti vash jekh stratedzja savi te anel shajmatengo barabaripe, savo kerel garantzja vash o chachimos e manushengo thaj kerel lokes o drom lengo karing e servisura ka te keren maj lokes thaj maj shukar lengo dzivdipe.

Amenge trebal jekh stratedzja savi te sheol e chachimata thaj o mishtipe e Romane chavorengo maj angleder de sea so phenelpe manushesko barearipe. Ande jekh Europako thanipe savo siles phureradi populatzja, e Roma si e mai terne thaj si o maj baro demografjako kotor mashkar e populatzje. Maj but de sar so mangel i etika, amare sotzjeteta nashti te hasaren inke jekh generatzja terne Romengi mukinodoj la avreal e sotzjeteta.
 
Sam vorta po mashkar e Dekadako vash Romengi Inklusja. I Dekada sikavel thaj del jekh chachutni bukjaki forma vash jekh EU Romenge Polisje. Akana si o vahti ka i Europaki Komisja te lel andi angalin kado kadro, te kerel koordinatzja pe sea e bukja save si akana ka te kerel len maj zorale, te khosel o melajpe e stereotipurengo savo kaleardeas sakojekh pakjajpe amaro vash Europake barvalimata.

Ame prindzearas i buki kerdi dzi akana kotar i Europaki Komisja, thaj dzeanas vash o progreso kerdo dzj akana. Numa o polisjengo mesazo savo adzukerelas kotar o Cordobako Kidipe trebal te avel kadea kerdo ka te ginavel ekzakto i problema. “Normalo Buki ” anglal kadea baro levelo chororimasko thaj eksluzja shaj te anel sigo sotzjalo kriza. Kadi buki shaj te na avel. Chaches kado trebal te na mukas te kerelpe. Karing sea kadala trebal amenge jekh dromeski karta vash i Romengi inklusja savi te kerel nevimos ando dzivdipe e maj chororenge andal chororre. Trebal amen jekh kethano, mishto hakjardo polisjengo palpalepushipe savo ka phandavel shelabershengo bichachimos thaj bipakjajpe savo kerdilo amare kolegurenge Europake manusha.

Bernard Rorke si o Sherutno vash Romane Initzjative ando Open Society Institute (OSI). Kado kotor angleder dikhindilo po OSI blog.
 
 

 



Options

Tags

Related Downloads